Den alternativa nordiska mytologin

odin-eight-legged-horsePå 1200-talets Island nedtecknades gamla berättelser och legender, en del över tusen år gamla, och samlades i bokform- Eddorna. Den poetiska Eddan med sina kväden om Asarnas och Vanernas olika äventyr och den prosaiska Eddan som skrevs som en lärobok om skaldekonst och nordisk mytologi.
Idag tvingas alla de gamla Nordmännens efterkommande att läsa om Eddorna och den nordiska mytologin i skolan, men eftersom det hela framställs på ett så tråkigt och skol-aktigt sätt så är det få som utvecklar något större intresse för nordens historia.
Detta är väldigt synd för vi nordbor har en fruktansvärt intressant historia som inte är någon annan lik.

Vad de flesta vagt vet är att vi en gång var vikingar, men hur många vet att vårt folk troligen också kommer från de klassiska Amazonerna, krigarkvinnorna? Läs mer så ska du få höra:

Den nordiska mytologi de flesta känner går ut på att från början fanns inget, ett stort tomrum- Ginnungagap, men i båda ändarna av detta ingenting bildades underliga ställen. Muspelheim på den ena sidan, en eldens boning och framtida hem för eldjättarna, och Nifelheim på den andra sidan, en frusen värld där frostjättarna skulle komma att bo. En gnista från Muspelheim träffade Nifelheim och livet i form av jätten Ymer och en ko uppstod. Ymers kropp födde fram några jättar och kon, Audhumbla, slickade på den salta isen och en varelse dök upp, Bure. Bure fick en son- Bur. Bur fick tre söner- Oden, Vile och Ve, vilka kapade upp Ymers kropp och skapade världen och himlen av den. Senare skapade de människor av två stockar som låg och flöt och världen delades upp i nio delar, en för varje ras av varelser. Oden blev sedan huvudgud och dyrkades av vikingar tillsammans med sina efterkommande och kolleger, t.ex. Tor och Freja.

Tittar man lite närmare på de gamla texterna från Eddorna och andra litterära källor så kan en annan historia skönjas, en som verkar vara upprörande för de-som-vet-allt-och-hellre-dör-än-låter-någon-rubba-deras-förutbestämda-mening.
Thor Heyerdahl, den norske marinbiologen, upptäcktsresanden och författaren, hade en idé om att de gamla texterna kanske faktiskt berättade historien om hur Asarna och Vanerna kom från en plats öster om Svarta Havet och senare bosatte sig här uppe i Norden. Heyerdahl blev våldsamt kritiserad för denna teori då det tydligen har bestämts att Eddorna berättar skrönor, inte historia. Men varför är de då så pass detaljerade? Varför berättar de specifikt om detta område? Och hur kan det t.o.m. finnas genetiska indikationer på att det mycket väl skulle kunna vara sant? Jag är säker på att vi skulle kunna veta mycket mer om vårt förflutna idag om den vetenskapliga världen bara vore något mer nyfiken och driven och inte så livrädd för förändring och styrd av rädsla och prestige.
Men jag kommer ifrån ämnet.

Tanais

Det utgrävda Tanais
Det utgrävda Tanais

Där floden Don flyter ut i Azovska sjön låg en antik stad som hette Tanais. Tanais är även det gamla namnet på floden Don och den grekiske geografen Strabo ansåg Don som varande gräns mellan Europa och Asien. Den antika staden Tanais, eller Tanakvistl eller Vanakvistl som det kallades av våra förfäder, låg ungefär 30 km väster om nuvarande Rostov.
Thor Heyerdahl var fascinerad av en speciell del av den prosaiska Eddan- Ynglingasagan, vilken verkar antyda att Asarna var ett folk som kom från ett ställe öster om Tanais. Där skulle även den borg som kallades Asgård ha legat.
Området norr om Kaukasus kallades på den tiden för det stora Svithjod, till skillnad från det vanliga Svithjod som ska ha varit Svealand. På denna tid, runt det första århundradet e. Kr., beboddes det område som motsvarar det stora Svithjod av sarmatiska folk av många stammar och allehanda folkslag:

”I Svithiod (det stora) äro många stora bygder; där finnas ock många slags folk och talas många tungomål. Där finnes det resar och där finnes det dvärgar, där finnes det blåmän och många slags underliga folk; där finnes det också vidunderligt stora djur och drakar. Norrifrån rinner från de fjäll, som sträcka sig utanför all bygd, genom Svithiod (det stora) en flod, som rätteligen heter Tanais; hon kallades fordom Tanakvisl eller Vanakvisl. Den flyter ut i Svarta havet. Landet kring Vanakvisl kallades Vanaland eller Vanahem. Denna älv skiljer världsdelarna åt; det som ligger öster därom kallas Asien och det som ligger väster därom Europa.”  -Ynglingasagan

Amazon i byxor
Amazon i byxor

Sarmaterna var ett skytiskt folk som enligt Herodotus var avkommor av skytiska män och Amazonkvinnor. Amazonernas, eller Oiorpata som de kallades på skytiska, ursprung är dolt i mörker men vi vet att det skrevs om dem under den grekiska antiken. Var de egentligen bodde tvistas det om. Vissa säger att de höll till på Krim, andra att de bodde omkring Don. På skytiska kallades nämligen Tanais för Amazon. Andra placerar deras bosättningar i Turkiet eller Libyen.

En sarmatisk krona
En sarmatisk krona

De sarmatiska folken var många. En del hade en genetisk sammansättning som delas av moderna européer och andra verkar ha varit uppblandade med mongoliska eller turkiska folkslag. En intressant “detalj” är att genetiska prover tyder på att det vid den här tiden fanns många människor i detta område med haplogrupp R-M17, den som ger blå- eller grönögda, ljushyade och ljushåriga individer.

Asarna och Vanerna

Baserat på Ynglingasagan skulle Asaheim, Asarnas ursprung, finnas i de södra delarna av det stora Svithjod, någonstans öster om Tanais. Vissa gamla kinesiska källor tyder på att de en gång bebodde området runt Aralsjön men att de dragit västerut. Troligt är att de höll till runt Kaspiska havet och faktum är att när vi tittar på historiska kartor från den här tiden så kan vi se en sarmatisk folkstam kallad Aorsi som levde längs den norra och västra Kaspiska havskusten. Ordet Aorsi är etymologiskt väldigt likt det fornnordiska ordet för Asar- Aesir. En tillfällighet?

I Asgård, borgen, ska Oden ha härskat. Enligt Ynglingasagan var han en övermåttan framgångsrik krigsherre som lade under sig land efter land tills han en dag kom till Vanakvistl- Tanais, där Vanerna bodde.
Kriget mot Vanerna drog ut på tiden. Asarna vann ett slag, Vanerna vann nästa. De två rikenas arméer verkade jämnstarka och slutligen ingicks en vapenvila, ett avtal där man utbytte en slags gisslan som ett tecken på vänskap. Asarna gav Vanerna den högvuxne och stilige Höner och den vise Mimer och fick i utbyte den rike Njord och hans barn och Vanernas visaste man Kvaser.
Höner gjordes genast till hövding och så länge han hade Mimer att rådgöra med tog han populära beslut. Dock lade man märke till att då han satt i Tinget utan Mimer lämnade han alltid beslutsfattandet till andra. Vanerna kände sig då lurade och högg huvudet av Mimer och skickade det till Asarna. Oden, som var trollkunnig, tog då huvudet och smorde in det med örter och sjöng besvärjelser över det. Genom detta förfarande överlevde huvudet och kunde berätta många hemligheter för Oden.

Magi

En av Njords döttrar, Freja, var en typ av prästinna. Det var hon som lärde Vanernas magi till Asarna. Denna magi ska ha varit mäkta kraftfull och med denna nya magi kunde Oden göra vidunderliga saker. Det sägs att han bemästrade den magiska konstformen hamnbyte och att han kunde förvända andras syn till sin fördel.

Men om det skall sägas, varför han hade så stort anseende, så hade det dessa orsaker: han var så fager och ståtlig till ut-seendet, när han satt tillsamman med sina vänner, att allas håg log därvid; men när han var i strid, syntes han förskräcklig för sina ovänner. Detta kom sig därav, att han förstod sig på att skifta utseende och hamn på vilket sätt han ville.  Oden kunde ställa så till, att hans fiender under striden blevo blinda eller döva eller skräckslagna, och att deras vapen icke beto mer än käppar; men hans egna män gingo fram utan brynja och voro galna som hundar eller vargar, beto i sina sköldar och voro starka som björnar eller tjurar; de dräpte männen, och varken eld eller järn bet på dem; det kallas bärsärkagång. Oden kunde skifta hamn. Kroppen låg då som sovande eller död, men själv var han fågel eller fyrfotadjur, fisk eller orm och for på ett ögonblick till avlägsna länder, i egna eller andras ärenden.”  – Ynglingasagan

Migration

Den östra hemisfären år 100 e. Kr.  Otroliga historiska kartor: http://worldhistorymaps.info/
Den östra hemisfären år 100 e. Kr. (Klicka för större)
Otroliga historiska kartor: http://worldhistorymaps.info/

Oden besatt även framsynthet och han visste att hans efterkommande skulle komma att bo i de nordiska länderna, så han lämnade sina besittningar vid Svarta havet i sina bröders händer och lämnade Tanais tillsammans med sina präster och undersåtar.  Det sades att han först färdades till Gårdarike, som på den tiden bestod av Baltikum och de västligaste delarna av Ryssland och senare till Saxarnas rike i norra Tyskland. I Saxarnas land erövrade han stora områden som han lämnade till sina söner att råda över när han fortsatte till Odense i Danmark.

Oden hade hört att det fanns bra land i Sverige och skickade en Vanerkvinna vid namn Gevjon åt nordost för att se vad hon kunde finna. Gevjon blev av Sveakungen Gylfe lovad så mycket land som hon kunde plöja på en dag så hon uppsökte jättarnas rike och avlade fyra söner som hon prompt förvandlade till ett spann jätteoxar. Med hjälp av dessa oxar lyckades hon sedan plöja ett stort stycke land som hon drog ner till Danmark. Detta land sägs idag vara Själland och hålet efter det fylldes av vatten och blev till Mälaren.

Oden insåg att det fanns bra land i Sverige så han lurade av Gylfe det och fick honom t.o.m. att överge sin tro och övergå till asatro.
Oden slog sig ner vid Mälarens strand i Gamla Sigtuna och Asar och Vaner spred sig över Norden.
fig13

Bortser man från de mer fantastiska inslagen i Ynglingasagan så är det inte helt otroligt att den nordiska rasen skulle kunna ha sina rötter vid Kaspiska havet och Svarta havet. Troligen beblandade sig Asar och Vaner, om de nu var folkslag, här i Norden med Svear, Götar och kanske t.o.m. Samer, Finnar och Kväner, men det är en annan historia.

En annan sak som inte har att göra med de nordiska folkens historia i sig men som ändå är intressant är Odens magi, särskilt hamnskiftandet då det påminner starkt om Navajoindianernas s.k. Skinwalkers.
Under vikingatiden reste Nordmännen världen över. Vi ”upptäckte” Nordamerika långt innan Columbus upptäckte Sydamerika (Han var aldrig i Nordamerika). Nordmännen stötte på nordamerikanska indianstammar som de bl.a. kallade skrälingar, och bland indianstammarna finns också legender om vita jättar som kom till deras land.
Tecken på att vikingar varit i Nordamerika finns, särskilt runt Labrador och Newfoundland i Kanada, men även på andra ställen, även om inte vetenskapen riktigt verkar kunna bestämma sig huruvida de är äkta eller ej. I Arizona, där Navajofolket för övrigt håller till, har det hittats stenar med runor. Kan våra förfäder ha varit ända dit?

“Han lärde sina offerpräster de flesta färdigheterna; de kommo honom närmast i all kunskap och trollkunnighet. Många andra lärde dock mycket därav; därför har från dem häxkonsten spridt sig vida omkring och hållit sig kvar länge.”  – Ynglingasagan

Det verkar finnas ett motstånd i framför allt Amerika mot vikingar. Man vill av någon anledning hålla benhårt fast vid att Columbus ska ha upptäckt Amerika, trots att han bevisligen aldrig var där och trots att vikingarna bevisligen var det. Därför måste vi som är ättlingar till vikingarna engagera oss mer. Våra förfäder var otroliga. De åstadkom mer än något annat folkslag under denna tid och det är vårt ansvar att deras eftermäle inte stannar vid ”en grupp krigiska, otvättade barbarer”.
Känn vikingablodet svalla i dina ådror och återupprätta våra förfäders rykte!

Intressanta länkar:
http://www.gadling.com/2012/03/16/the-kensington-runestone-and-other-viking-mysteries-in-america/

http://www.hurstwic.org/history/articles/society/text/other_artifacts.htm

Publicerat av

The Cloaked Hedgehog

Scorpio woman who thinks too much. Born 1972. Interested in both science and so-called pseudoscience. Interested in history, anything from personal- genealogy, local history, Norse history, human history to the history of the entire universe. Interested in psychology, spirituality. Mostly interested in THE TRUTH. No games, nothing hidden, just the ultimate truth. Plagued by physical as well as psychological ailments but also thankful for those since they have made me the person I am today.

3 reaktioner till “Den alternativa nordiska mytologin”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s